Ett av mina starkaste minnen på den här resan kommer Lilleman att bli.
Denna lilla darrande nästan pälslösa kattunge som satt på en av mina trädgårdsstolar när jag öppnade dörren den första morgonen på Kreta.
Att det inte stod rätt till med hans ögon var ju uppenbart
Han var anledningen till att jag började mata katterna alla nio. ja ni hörde rätt nio stycken väldigt magra katter,
Han verkade inte besväras av ögonen och jag trodde kanske någonstans att han skulle fixa att fånga mat själv så småningom.
En dag blev jag riktigt glad när jag såg honom leka med en liten bit torrfoder, kanske såg han inte så dåligt ialla fall.
För att vara säker på att han skulle klara sig även när han inte blir matad så uppsökte vi idag en tyska veterinär som är här och arbetar ideellt med hundar och katter.
Återkommer med mer om detta vid ett senare tillfälle.
Diagnosen blev att han har haft kattinfluensa och att inom ca 2 veckor så skulle han vara helt blind på båda ögonen. Dessutom skulle ögonen krypa ut ur ögonhålorna. Han skulle således dö en mycket smärtsam död.
Det blev ett lätt beslut att fatta.
Lätt för det fanns inget alternativ men svårt för en gladare och busigare kattunge har jag aldrig träffat.
I kväll har jag dambesök här. Det är Lilleman mamma Tokan som vi också tog med till veterinären för att steriliceras. Hon är en mycket tillgiven vildkatt som just nu sover gott i sin bur. Hon får stanna här i natt så att jag har lite koll på henne. Hon är ca 1år och har redan haft en kull med ungar som är ca 3 månader.
Ja det är väldigt lätt att engagera sig i djuren här och ni som känner mig vet ju hur (larvig) jag är med dem.
Man kan inte hjälpa alla men nu vet jag att två katter har det bra ialla fall.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera